Med humor, musikalitet och precision (inte en not för mycket skulle Mozart säga), skriver Eduardo Halfon in sig i den latinamerikanska litteraturens rika tradition av fantasifull och fantastisk berättarkonst. I Hanna Nordenhöks lyhörda översättning går såvitt jag kan se ingenting förlorat.

En spännande, gripande och mycket stark skildring av ett barns utsatthet … som både vackert och grymt talar om människans utsatthet, och om den barmhärtighet som kan finnas.

Novellerna lämnar mig med en känsla av förundran. De är rätt vrickade, precis som världen är rätt vrickad.

Författaren … skriver med driv och kraft, en häftig låga i pennan. Djupt berörande roman.

Solà skriver med vidunderlig kraft och fantasi.

I denna lyriska studie och drastiska psykogram över en plågad själ, ger Hidayat höglitterära prov på hur livets "fattigdom och elände" (Hidayat själv begick självmord i Paris 1951, 48 år gammal) kan utmynna i stor berättarkonst, som stundom kan föra tankarna till andra storheter som Franz Kafka, E. T. A. Hoffmann, Edgar Allan Poe eller Thomas de Quincey. Även om den här mörkt skimrande lilla berättelsen alltså funnits tillgänglig på svenska tidigare, sätter nyutgivningen åter fokus på ett närmast oumbärligt stycke modern världslitteratur.

Skriven med en träffsäker känsla för tonåringars klaustrofobiska uppgivenhet och skolans sadistiska hierarkier. Men mellan raderna finns ett bråddjup som ställer frågor om gruppdynamik och flockmentalitet, den starkes rätt och den svages mentala överläge. … Vibeke Emond, som även översatt en tidigare roman av Kawakami, klär den lätta, genomskinliga prosan i en övertygande och naturlig svensk språkdräkt.

En hjärtevärmande berättelse om tro, hopp och kärlek i en liten by bland bergen.

Magisk, kassaskåpstät realism om en halvt övergiven armenisk bergsby där de som inte redan ligger i graven står med ena foten i den. Trots alla sorger och bedrövelser en av årets mysigaste romaner.