Category

Intervju

Category

Sara R. Acedo är en av våra favoritformgivare, och inte bara våran – de senaste 10–15 åren är hon en av de mest anlitade och hyllade bokformgivarna i Sverige. I samband med att vi ger ut två nya böcker av den argentinske författaren César Aira i Saras fina – och lite annorlunda – formgivning, passade vi på att ställa några frågor till henne om hennes arbete.

Med utgivningen av Sömmerskan och vinden och Middagen (båda i Djordje Zarkovics översättning) har vi nu givit ut fyra romaner i vårt César Aira-bibliotek. Man ska komma ihåg att Aira givit ut en bra bit över 100 böcker, kanske snarare 130, så vi får hålla på ett tag om vi ska komma ikapp.

En sak som utmärker Airas romaner är att de ofta är korta, runt 100 sidor. Därför ville vi göra något lite annorlunda när vi började ge ut dem. I Argentina ger Aira ofta ut sina böcker på små, nystartade förlag, och inte sällan i små upplagor. Vi ville förmedla lite av den gör det själv-prägel som en del av hans utgivning har i Argentina och tog Sara till hjälp.

Resultatet har blivit en serie färgstarka böcker i ett lite mindre format (mindre än en pocket), som sinsemellan har en stor variation, men där det även finns en tydlig igenkänning. Vi är oerhört nöjda med Saras arbete med de här böckerna, så vi bad henne förklara lite hur hon arbetat med dem.

Sara, kan du beskriva de här Aira-böckerna på formgivarspråk?

Screentryck, eller silkscreentryck, är en tryckmetod där färg appliceras manuellt med hjälp av en schablon och en skrapa. Till skillnad mot vanligt offsettryck kan man med screentryck trycka heltäckande färg på i princip vilket material som helst. Med César Aira-omslagen har vi valt den här metoden för att kunna trycka på en tjock, färgad kartong som inte kan gå genom en vanlig tryckpress.

– Det här är så kallade ”danska band”, alltså mjukband med flikar och trådbunden rygg. Omslagen är screentryckta med svart + en färg till på författarnamnet (och på de senaste titlarna delar av illustrationerna), på en genomfärgad kartong. På flera av titlarna har vi använt neonfärg. De är också bundna med färgad tråd som matchar bokens färg på författarnamnet.

– Typografin på ryggen samt översättarnamn och förlagsnamn är gjorda med gnuggisar. Just de här kommer ur en gammal mapp från åttiotalet och är Futura Medium i 6 punkter som jag skannat in och dragit upp.

Saras gnuggisar.
Färg- och pappersprover.

Den här serien sticker onekligen ut med sitt lilla format och sina starka färger. Hur såg processen för att arbeta fram omslagen ut och vad tänker du att de förmedlar? Skilde sig arbetet med de här från hur du brukar arbeta?

– Bokomslag är alltid en kollektiv process men i det här fallet tog jag fram omslagen efter en grundidé från Johannes på Tranan, ”Punkiga böcker i litet format” stod det i briefen. Och vem var jag att säga emot det? Jag har nog arbetat snäppet mer idébaserat än jag brukar (ofta går jag på känsla).

– För den här serien ville jag ha fasta ramar och förutsättningar men typograferingen och illustrationerna på framsidan skiljer sig åt. Full frihet inom ramarna, så det är alltifrån handtextat till kollage, vektorbaserat, och inscannade graverade moln av Lucas Cranach – en skön röra (un quilombo, som en argentinare skulle säga). 

Du blir alltid lite extra glad när vi ber dig formge en argentinsk författare. Har du någon relation till Airas författarskap?

– Jag hade inte läst så mycket tidigare, men som halvargentinare fostrad med en stark kärlek till latinska författare med en förkärlek till vindlande meningar känns hans texter fullkomligt självklara. Också hans värld med samtal på Baires caféer, livet i småstaden på La Pampa, oförklarliga inslag, drömmen om Paris och så vidare. Det är så argentinskt och ligger så nära allt att jag inte riktigt kan se det. 

Går det att kort säga vad som utmärker ett bra bokomslag? Har du någon ledstjärna?

– Det finns en slags magisk punkt när det BLIR ett bokomslag och inte bara text-på-en-yta eller bild-och-text, men när och hur man når dit är något av ett mysterium. Jag tycker om omslag som ser ut som att de är gjorda lite med vänsterhanden (det tar oftast rätt lång tid att få till). Ett bra omslag vet vad det vill förmedla och försöker inte vara en innehållsförteckning.

Vilka är de tydligaste trenderna inom bokformgivningen just nu, skulle du säga?

Är de “chunkiga” displaytypsnittens tid förbi?

– Det beror så klart på genre. Men en sak som jag tänker nog har peakat nu är en sorts retrodoftande chunkiga displaytypnitt som Toledo eller Bely Display i starka färger. Extrema närbilder av ansikten i krispig upplösning tycker jag att jag sett rätt mycket av den senaste tiden. Och överhuvudtaget stark nästan neonig typo. Det beror ju på att omslagen numera ska funka bäst i typ 12% storlek eftersom näthandeln är så stor.

Slutligen, vad är du själv inne på just nu? Har du några tips att dela med dig av?

– Som alltid: postkolonialism/dekolonialism, samtida brittisk jazz, romaner om migration, mellanförskap, ”Third culture kids”; och allra mest solidaritetsrörelsen med Palestina. 

Sara R. Acedo i sin studio.

Böcker som Sara formgivit för oss

  • Förnekelsens bok

    maj 2023
    Nyheter
  • Det röda fältet

    november 2012
    Okategoriserad
  • De förlorade minnenas ö

    november 2022
    Moderna klassiker
  • Granatkastaren

    augusti 2016
    Okategoriserad
  • Den genomskinliga rättikan

    juli 2014
    Okategoriserad
  • Sömmerskan och vinden

    februari 2024
    Nyheter
  • Fångarna från Sinjar

    december 2023
    Nyheter
  • En kropp att sörja

    september 2021
    Nyheter
  • En isbjörns memoarer

    januari 2019
    Presenttips
  • Ximen Nao och hans sju liv

    maj 2012
    Okategoriserad
  • Tsitsi Dangarembga – Rotlös

    Rotlös

    maj 2022
    Moderna klassiker
  • Obehaget om kvällarna

    mars 2022
    Nyheter
  • Vitlöksballaderna

    november 2012
    Okategoriserad
  • Margarita (ett minne)

    augusti 2021
    Nyheter
  • Samtalen

    augusti 2021
    Nyheter
  • Sällskapet för ofrivilliga drömmare

    oktober 2020
    Nyheter
  • Jag sjunger och bergen dansar

    januari 2024
    Nyheter
  • Min dyra ögonsten

    oktober 2022
    HBTQIA+
  • Slöseri

    oktober 2023
    Nyheter
  • Middagen

    februari 2024
    Nyheter
  • Härkomst

    augusti 2022
    Nyheter

Notiser

  • Middagen

    februari 2024
    Nyheter
  • Sömmerskan och vinden

    februari 2024
    Nyheter
  • Samtalen

    augusti 2021
    Nyheter
  • Margarita (ett minne)

    augusti 2021
    Nyheter

SE PAKETERBJUDANDET PÅ VÅRA AIRA-BÖCKER  LÄNGRE NER PÅ SIDAN!

En ungkarl i sextioårsåldern är tillsammans med sin mamma hembjuden på middag hos en förmögen och rätt skrytsam bekant i den argentinska staden Coronel Pringles. När han kommit hem igen slår han på den lokala tevekanel där han får se en chockerad programledare rapportera om att de döda börjat stiga upp ur sina gravar och nu är på väg mot staden. Men är det en mardröm, eller var det något med maten? Eller händer det på riktigt?

Argentinaren César Aira (född 1949) är en unik figur i litteraturvärlden. Sedan 70-talet har han givit ut över 120 böcker och skapat en genre som är helt hans egen: korta, ofta runt 100 sidor långa romaner om udda personer som stångas med lika udda idéer. Han är experimentell, ironisk och oförutsägbar och säger själv att hans sätt att skriva är en ständig flykt framåt, med vilket han menar att han improviserar sig fram och aldrig blickar bakåt. I den spansktalande världen betraktas Aira som en av de största i sin generation och 2021 tilldelades han det prestigefyllda Formentorpriset.

Djordje Zarkovic översätter från spanska, danska samt serbiska, kroatiska och bosniska. Han fick priset Årets översättning 2019 för sitt arbete med Dubravka Ugresics Räven.

Kundvagn
Du har inga böcker i din kundvagn!
0