Intervju

Clarice Lispectors Äpplet i mörkret 
Intervju med översättare Örjan Sjögren

Kategori

Intervju

Kategori

“En svindlande hypnotisk begärstriangel”, skriver Hanna Nordenhök i Expressen i en stor hyllning till Clarice Lispectors Äpplet i mörkret från 1961, som just har kommit ut på svenska i översättning av Örjan Sjögren. Vi har pratat med Örjan om hans arbete med att överföra Lispectors oefterhärmliga prosa till svenska.

I Lispectors fascinerande roman, som lever inte minst genom själva språket, får man följa Martim på en både inre och yttre resa från ett mord han tror sig ha begått på sin hustru. I väntan på det oundvikliga slutet tar han plats på en gård i Brasiliens inland där han blir del av den begärstriangel Hanna Nordenhök skriver om.

Det är genom Örjan Sjögrens svenska språkdräkt vi har fått stifta bekantskap med Brasiliens mest omtalade 1900-talsförfattare. Örjan har levt sida vid sida med Clarice sedan Tranan gav ut hans översättning av Stjärnans ögonblick 2001. Äpplet i mörkret är hans åttonde Lispector-översättning, och med sina drygt 500 sidor den klart längsta av hennes romaner. Men han verkar ha njutit av arbetet.

 – Själva omfånget kan kännas lite skrämmande just när man börjar översättningen, men efter ett tag är det som om man acklimatiserar sig. Man kommer mer och mer in i språket, rytmen och författarens sätt att tänka. Då är det närmast en fördel att få vistas i boken så länge, säger han.

Örjan Sjögren
Foto: Åsa Lundén

Romanen, som växlar mellan berättande partier och romanpersonernas medvetandeströmmar, är också rik på referenser till bland annat den judiska skapelseberättelsen, existentialismen, språkfilosofi och den indiska filosofins tankar kring frigörelse genom kunskap. Samtidigt är det hennes lyriska språk och formuleringskonst som ofta framhålls av hennes beundrare.

Enligt din mening, är det språket eller innehållet som gör henne till den stora författare hon tveklöst är?

– Jag tror att hos Clarice är språk och innehåll mer intimt sammanflätade än hos de flesta andra författare. Språket var för henne ett redskap för att försöka komma åt det (kanske) oåtkomliga – något som hon ibland kallade livets kärna, men som kunde vara olika saker. På så sätt blir språket hos henne ett äventyr i sig. När man som läsare tycker att det är vackert är det sällan för att det är behagligt formulerat utan snarare för att det finns något hisnande, eller överraskande i meningen. Något som får oss att se mer än bara det som beskrivs, ibland en oroande sida, men inte sällan också en komisk sida.

– Det som gör henne till en stor författare tror jag är att hon har en så fullkomligt unik röst, en röst som trots att den är så personlig har en förmåga att fascinera och drabba oss lika starkt i dag som för femtio, sextio år sedan. Hennes författarskap kännetecknas av oro och sökande. Ett sökande efter att förstå världen, och en längtan efter att någonstans tillhöra den. Stilistiskt kännetecknas det av avskalad (yttre) handling, spontanitet, psykologisk insikt med mera.

Vad kan man säga om hennes ställning i Brasilien idag, drygt 40 år efter sin död?

Benjamin Mosers biografi Why This World

– Intresset för Clarice i Brasilien verkar aldrig avta. Kanske fick det också förnyad kraft av Benjamin Mosers biografi Why This World, som kom för några år sedan, och den förnyade internationella uppmärksamhet av författarskapet som den innebar, inte minst i USA. I Brasilien finns ett stort intresse för såväl Clarice Lispector som person som för hennes författarskap. Och det kommer från både akademiskt håll och läsare av alla möjliga slag.

Örjan Sjögren är född 1963 och är en av Sveriges mest ansedda översättare. Han översätter från portugisiska och engelska. 2014 fick han utmärkelsen Årets översättning för sin översättning av Daniel Galeras roman Med blod i skägget (Norstedts). Klicka här för att se samtliga hans översättningar för Tranan.

_______________

– Läs ett utdrag ur boken här:


BÖCKER SOM OMNÄMNS I TEXTEN

Nära det vilda hjärtat (1944) är en skeptisk betraktelse över äktenskapet, skriven av en romandebuterande, tjugotreårig Clarice Lispector. Hon har just avslutat sina juridikstudier och arbetar nu som journalist. Samma år gifter hon sig med en blivande diplomat. Romanen hyllades som något helt nytt när den kom ut i Brasilien. Än idag hör den till författarens mest omtyckta och omtalade böcker.
Vi möter den starka, vildvuxna och rebelliska Joana, som gifter sig med Otávio men har svårt att finna sig tillrätta i det äktenskapliga livets begränsningar. Här finns också Lídia, Otávios före detta fästmö, som snarare är inriktad på att förverkliga sig själv genom äktenskapet och familjebildningen. Men mer än de yttre händelserna präglas romanen av utforskandet av Joanas inre landskap. Hon tycks vänta på en uppenbarelse som aldrig kommer. Hon analyserar otåligt varje ögonblick och ger sig hän åt det hon inte förstår, orädd för att bryta med allt hon tidigare lärt sig och påbörja ett nytt liv.

Clarice Lispector föddes 1920 i Ukraina. När hon var drygt ett år gammal kom hon till Brasilien. Vid sin för tidiga död 1977 hade hon producerat ett tjugotal romaner, novellsamlingar och barnböcker. De senaste decennierna har hennes anseende växt såväl i Sverige som i Europa. Idag framstår hennes författarskap som ett av 1900-talets verkligt betydande, inte bara i Brasilien och Latinamerika, utan i hela världslitteraturen. Hon ligger begravd på den judiska kyrkogården i Caju, Rio de Janeiro. Nära det vilda hjärtat är den sjunde titeln av Lispector att översättas till svenska.

Recensioner:
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Gefle Dagblad

Kundvagn
Du har inga böcker i din kundvagn!
0