Ferreira Gullar är en av Brasiliens mest omtalade poeter och personligheter. Han är förr 1930 i den norra delstaten Maranhao och kom som 19-åring till Rio de Janeiro, där han sedan dess är verksam som författare, översättare och konsthistoriker.
Under diktaturen på 1970-talet tvingades han lämna Brasilien och levde sedan under flera år i exil, bland annat i Chile och Argentina.
I Buenos Aires skriver han under några subtropiska vintermånader 1975 en lång dikt som blivit banbrytande i brasiliansk poesi – Poema sujo, Smutsig dikt.
Ferreira Gullar har berättat att titeln är mångtydig: dikten är smutsig därför att formen är motsägelsefull, mångskiftande, grumlig, söndersmulad. Dikten talar om sådant som för den rådande moralen hör till det obscena. Även som samhällsskildring är dikten smutsig, eftersom den handlar om social skam, om misärens Brasilien. Orden som är besudlade blir poesi som är passionerad, chockerande och säreget skön. För Gullar var denna dikt en vändpunkt, där hans eget poetiska språk exploderade.
Ferreira Gullars poesi är översatt till många språk. Här presenteras hans poesi för första gången på svenska, i en tvåspråkig utgåva.