Är din bokcirkel intresserad av att läsa Scholastique Mukasongas roman Madonnan vid Nilen? Romanen behandlar en del ämnen som kan tjäna på att diskuteras, såsom kolonialiseringen av Afrika och förtrycket av tutsi- och twa-folket i Rwanda som ledde fram till folkmordet 1994. På den här sidan tipsar vi om några frågor att ta upp kring boken, och vi har också ett generöst erbjudande åt er.
‹ Tillbaka till startsidan för Tranans bokcirkel
Madonnan vid Nilen utspelas i Rwanda, år 1979. Handlingen följer en grupp flickor som går på en i bergen avskilt placerad internatskola. Hit har de rika och mäktiga sänt sina döttrar för att de ska hållas borta från stadens faror och frestelser och istället fostras till värdiga unga kvinnor. Läsaren får följa flickorna under deras vardag och man märker snart att skolan fungerar som ett mikrokosmos av det Rwandiska samhället. I flickornas relationer och under påverkan av nunnor och lärare på skolan frodas nedärvda fördomar om alla som inte tillhör majoritetsfolket hutu, och i takt med att romanen går trappas konflikterna sakteligen upp.

Scholastique Mukasonga föddes 1956 i Rwanda, där hon levde fram till 1992 då hennes familj flydde till Burundi. Familjen lyckades ta sig till Frankrike och undkom på så vis den stora katastrof som drabbade många i deras släkt två år senare. Madonnan vid Nilen från 2012 är hennes debutroman. För den tilldelades hon ett flertal priser, bland annat det prestigefyllda Renaudot-priset i Frankrike. Romanen har även filmatiserats.
Här följer ett par uppslag till frågor som ni kan ha med i era diskussioner om boken.
Avgörande scener – Finns det någon speciell händelse eller citat som ni fastnade för under läsningen? Det kan vara ett bra sätt att inleda diskussionen.
Rwandas historia – Vad kände ni till sedan tidigare om Rwandas koloniala historia och konflikterna som ledde fram till folkmordet? Har läsningen fördjupat er förståelse för landets historia?
Relationen mellan flickorna – Hur förändras relationerna mellan flickorna som är hutu respektive tutsi under berättelsens gång? Vilka händelser piskar upp den hatiska stämningen mot tutsierna?
Ett splittrat samhälle – I romanen skildras ett splittrat samhälle som består av parallella världar och värden: det rwandiska och det koloniala belgiska, det moderna och det traditionella, rika och fattiga, kristna missionärer och de lokala religionerna. Hur påverkas flickorna som växer upp i detta samhälle?
Språket – Emellanåt väljer författaren att behålla ord på de lokala språken utan att översätta dem. Varför tror ni hon gör så?
Språkbruket – Under folkmordet 1994 var språkbruket en viktig del i upptrappningen, då tutsierna bland annat kallades för kackerlackor av uppviglarna. Vad tänker ni om hur flickorna omtalas på skolan i det ljuset?
Historieskrivning – På skolan undervisas det om Afrika i geografiämnet och om Europa i historieämnet, och det råder delade meningar om varifrån de olika folkgrupperna härstammar. Vad tänker ni om historieskrivningens betydelse? Vad tror ni att författaren vill belysa?
Berättarperspektivet – Tänkte ni på berättarrösten i romanen? Handlar det om en allvetande och neutral berättare, eller växlar perspektiv och tonfall beroende på vilka karaktärer som är i fokus? Finns det egentligen några huvudpersoner som berättaren sympatiserar mer med?
Vi blir såklart glada om ni taggar oss på Instagram om ni lägger upp bilder från er bokcirkel! Använd @bokforlaget_tranan och #madonnanvidnilen
› E-posta den här sidan till din cirkel

Comments are closed.