Romanens huvudperson, översten, är krigsinvalid och har väntat på sin pension i femton år. Lik en sentida Don Quijote kämpar han för att bevara sin värdighet och frihet i en värld av egoism och korruption. Garcia Marquez beskriver förnedringen, skammen och fattigdomskänslan så att det kryper under skinnet.
Utåt sett händer inte mycket i den lilla byn, men under den sömniga ytan sjuder dramatiken. Och varje fredag samma dystra besked: ingen skriver till översten.