”Den makt som människan utövar över sin nästa är alltid usurperad”, alltså illegitim och tillskansad med våld. Kring detta lika fruktansvärda som vardagliga faktum kretsar de sju snillrikt sammanflätade novellerna i denna bok. Ayala utgår från historiska ögonblick i medeltidens och renässansens Spanien, men tecknar sina gestalter på fri hand. De vittnar om det bedrägliga, fåfänga, rent av demoniska i all strävan efter makt. Kanske är berättelserna förlagda i det förflutna för att vi där ska kunna spegla och känna igen oss själva.
Francisco Ayala (1906-2003) var den siste levande representanten för Spaniens berömda “generation 27”. Han är en stilens mästare som till fullo utnyttjar språkets rikedom och möjligheter. Med knappt märkbara förskjutningar i tonfall och perspektiv framstår hans prosa som både fritt framforsande och minutiöst kontrollerad.