Övriga världen
Det regnade fåglar
En fotograf letar efter överlevande efter de stora bränder som härjade i Ontarios skogar i början av förra seklet. I sökandet råkar hon på några udda existenser som egentligen inte alls är glada att bli funna: tre män, alla i livets slutskede, har i hemlighet bosatt sig inne i den djupaste skogen för att leva enligt egna regler. Men mötet med fotografen kommer att vända upp och ner på allt. Snart ska de träffa Marie-Desneige, som har tillbringat hela sitt vuxna liv på mentalsjukhus. Nu när hon blivit fritagen av en yngre släkting och för första gången ska försöka skapa sig en egen tillvaro, är det hos männen i skogen det måste ske.
Förutom denna historia i nutid växer även berättelsen om bränderna fram; de tragiska händelserna som satte så djupa spår i samhällen och människor att de finns kvar än idag. Jocelyne Saucier skriver med värme om de sagolika skeendena i denna roman, som ger utrymme åt människor som inte får plats någon annanstans. Det handlar om skogen, om hopp, och om kärlek som ger nytt liv. Och om vad frihet är. För den lilla gruppen i skogen innebär det att inte bara få bestämma över sitt eget liv, utan även över sin egen död.
Franskspråkiga Jocelyne Saucier föddes 1948 i Nouveau-Brunswick i Kanada, och bor numera i Québec. Efter universitetsstudier i statsvetenskap arbetade hon som journalist. Saucier debuterade som romanförfattare med La vie comme une image (1996), och har därefter givit ut Les héritiers de la mine (2000) och Jeanne sur les routes (2006). Alla romaner har blivit väl emottagna, men det är med Det regnade fåglar som Saucier fått sitt stora genombrott. Det är den första romanen från Québec som tilldelats Prix des cinq continents de la francophonie, och den är just nu på väg att filmatiseras.
”Hänförande! Vilken människokännedom! Jocelyne Saucier är en själens magiker.”
Le Devoir
”författaren visar att kärlek, precis som hopp och frihetslängtan, inte har någon ålder. Ett rent underverk.”
Voir Montréal
Intervju med Jocelyne Saucier i Svenska Dagbladet: ”Stora och små priser till kanadensisk bok om eremiter”
Det hjärtformade lövet
Ett löv lösgör sig från en gren högt upp och svävar långsamt ner till marken. Det är inte likt de andra, det här lövet, det är större och gult och singlar ner väldigt långsamt, som om det inte hade minsta lust att falla. Och lövet faller faktiskt inte ner till marken, det landar på Alonas huvud. Alona lägger inte alls märke till det. Hon reser sig snabbt och går hem. Vem tillhör det hjärtformade lövet och vad ska Alona göra för att lämna tillbaka det?
David Polonsky har illustrerat ett flertal bilderböcker och arbetar även som lärare i animation och illustration. Han var huvudillustratör för filmen Waltz with Bashir, en kritikerrosad animerad dokumentärfilm.
Shira Gefen kommer från Tel Aviv och är dramatiker, regissör, skådespelare och barnboksförfattare. Hon har skrivit fyra böcker för barn. Det hjärtformade lövet är det första som har översatts till svenska.
Karta över nästa värld
”Men detta är inte en berättelse vilken som helst. Du kommer att bli tvungen att genomleva jordbävningar, blixtnedslag, alla dina käras död, den mest bländande skönhet. Det är en så fängslande berättelse att du inte kommer att vilja ge dig av; det är så hon fångar dig. Kan du se det där fingret av sten där borta? Det är den enda som någonsin kom undan. ”
Med sitt självklara tilltal blandar Joy Harjo både poesi, prosalyrik, prosa och memoar, en berättarmetod vanlig bland de amerikanska folk som kallas indianer. Sedan ett halvt sekel har i USA en omfattande litteratur vuxit fram, skriven av företrädare för de många stammarna. Bland dessa intar Harjo, med rötter i Creekindianernas nation, positionen som en av de mest inflytesrika. Denna utgåva innehåller ett urval av texter skrivna mellan 1983 och 2010.
Joy Harjo är född 1951. Förutom författare är hon även en stor scenpersonlighet och musiker, samt starkt engagerad i frågor som rör feminism och de indianska folkens rättigheter.
Översättning och förord av Stewe Claeson.
Läs en intervju med Joy Harjo i Kulturdelen.
Recensioner:
Helsingborgs Dagblad
Dagens bok
Lösen
En man som hämnas sin bäste vän, och en far i sorg över sin döde son. En krigskämpe och en kung från motsatta läger, båda upphöjda och nära gudarna, vars lidanden ställs mot varandra, och möts.
David Maloufs Lösen tar sin utgångspunkt i en av litteraturhistoriens mest kända passager: under kriget mellan Grekland och Troja dödas Patroklos av den trojanske prinsen Hektor, och Achillevs dräper Hektor för att hämnas sin älskade vän. För att kunna få hem sin sons döda kropp bestämmer sig Trojas kung Priamos för en aldrig förr prövad taktik. På en kärra dragen av två mulåsnor, i sällskap av en enkel körkarl, beger han sig mot grekernas läger för att vädja till Achillevs.
Genom omskrivningar och tillägg kastar Lösen nytt ljus över Homeros Iliaden. Med sitt lyriska språk är det en berättelse om medmänsklighet och ödmjukhet, och om hur alla står lika inför den personliga förlusten.
David Malouf, född 1934, är en av Australiens mest framstående samtida författare. Han har skrivit både prosa, lyrik och operalibretton, och belönats med priser som Australia-Asia Literary Award, International IMPAC Dublin Literary Award, Prix Fémina Etranger och Los Angeles Times Book Award. Lösen, som ursprungligen gavs ut år 2010, var Maloufs första roman på över tio år. Andra titlar i hans produktion är Ett förvandlat liv, Remembering Babylon och The Conversations at Curlow Creek.
Drömmarnas imperium
”Jag skriver på mitt främmande tungomål, inte på mitt modersmål. Jag skriver på ett språk som får mig att utveckla hemska tankar.”
Giannina Braschi har uppmärksammats för sin postmoderna och nomadiska poetiska stil, samt för den spanglish eller code-switching hon utvecklar i den prosalyriska Yo-Yo Boing! från 1998. Hennes senaste bok United States of Banana (2011) är en hybridtext på gränsen mellan poesi och essä som reflekterar över världens och poesins tillstånd efter 11 september. Den här boken har fått sitt namn från Braschis El imperio de los sueños (1988), och innehåller ett urval av texter från alla tre nämnda titlar. Översättarna Helena Eriksson och Hanna Nordenhök har skrivit varsitt efterord.
Giannina Braschi är född 1953 i San Juan, Puerto Rico, men lever och arbetar sedan många år i New York. Hon har undervisat i latinamerikansk litteratur vid olika universitet i USA och varit hedersutnämnd lärare i kreativt skrivande. Som akademiker har hon ägnat sig åt författarskap som Miguel de Cervantes, Federico García Lorca och Cesar Vallejo. Hon debuterade med diktboken Asalto al tiempo (1980), och har sedan dess fått flera utmärkelser för sitt författarskap.
”Hennes litterära stil är kalejdoskopisk, rörlig. [...] Braschi har en speciell förmåga att dra den litterära stilen till sin spets och ladda upp den med en säregen lyster”.
Kristian Lundberg, Gefle Dagblad
Recensioner:
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet
Gefle Dagblad
Okänt barn: och andra dikter
”Det går inte att ta miste på det medlidande, den vrede och den sorg som dess dikter om krig, död och kärlek utstrålar.”
- JM Coetzee
Varför lär vi oss ingenting av krig och folkmord?
Är det som kompositörer, konstnärer och samhällsbyggare
vi vill bli ihågkomna,
eller som ett krigande släkte
med en kollektiv själ full av hat och hämnd
ett släkte som ostraffat utplånade varandra, varandras kulturer
och till och med jorden?
Vore det inte bättre
om vi blev ihågkomna som ett släkte av ljusbringare,
ett älskande släkte som till andra skänkte
endast sådant som var sprunget ur godhet?
Patricia Schonstein Pinnock växte upp i Rhodesia innan landet blev självständigt och bytte namn till Zimbabwe. Genom sin italienska mor och tjeckiska far har hon påverkas av europeisk kultur, liksom av katolicismen och judendomen. Hon har även tagit intryck av de afrikanska krafter och strukturer som omger henne.
Tystade röster
Dagligen tystas journalister, författare eller andra obekväma röster. Till skillnad från många andra böcker om yttrandefrihet så bygger den här på just de texter – och bilder – som lett fram till att en röst kvävts. Den innehåller konkreta exempel på författare, journalister, konstnärer, tecknare, bloggare, fotografer och andra som tystats. Tystade röster är således en unik samling dokument som tillsammans illustrerar yttrandefrihetens gränser.
Den osynliga litteraturskatten
Varje år skrivs det i Sverige ett stort antal böcker på andra språk än svenska. De skrivs av författare med något att berätta och som inte sällan är stora namn i andra delar av världen, men lever i anonymitet här hos oss. Varför? I Den osynliga litteraturskatten får vi komma lite närmare några av de författare som skriver från exilen i Sverige. Anna Franklin och Reza Rezvani berättar om sju av dem, om varför de tvingats lämna sina hemländer, hurde ser på sitt skrivande och på sin identitet som författare i ett nytt land. Det finns en skatt att upptäcka under ytan på den svenska litteraturen.
»Som jag ser det måste det vara den utmaning som litteraturen står inför nu: att i sig rymma flera världar, att skriva samman exilens position med det nya hemlandet . . . Att skriva fram den nya verklighet vi alla lever i, på gott och ont, bortom nationalstaten.« – ur Ola Larsmos förord
De författare som medverkar i boken är:
Leonardo Rosiello, född i Uruguay
Farhad Shakely, född i Kurdistan
Helga Nõu, född i Estland
Morteza Rezvan, född i Iran
Rafik Saber, född i Kurdistan
Kostas, Koukoulis, född i Grekland
Ak Welsapar, född i Turkmenistan
Australien berättar: Drömtidens framtid
Nitton noveller.
De flesta svenskar, också de hyggligt belästa, får lätt något panikslaget i blicken om de ombeds nämna en enda australiensisk författare skriver Jan Arnald i förordet till Australien berättar som är en antologi med ett brett urval av samtidsförfattare från denna ofta förbisedda kontinent.
Den aboriginska urbefolkningen har den längsta obrutna kulturhistorien av jordklotets alla folkslag, men ur ett västerländskt perspektiv är den australiensiska litteraturen i stort sätt nyfödd.
I denna antologi finns såväl aboriginska som icke-aboriginska författare representerade. På olika sätt förhåller de sig till det australiska; dess samhälle såväl som dess säregna mytologi. Inte minst bearbetar flera av författarna på olika sätt sin egen historia. Först i februari 2008 bad den australiensiska staten officiellt om ursäkt för sin förtryckarpolitik gentemot aboriginerna.
Australien berättar fyller en lucka i den bokliga allmänbildningen i Sverige, genom att ge läsare möjligheten att bekanta sig med noveller som sträcker sig från det komiska till det tragiska, från det underhållande till det reflekterande mer sällan än inte på en och samma gång.
Australien berättar utkommer i Tranans uppskattade berättarserie, som presenterar framstående novellistik från hela världen, inte sällan av författare som aldrig tidigare kommit ut på svenska. Hittills har tretton volymer utkommit, senast med noveller från Lettland och Egypten.
