Övrigt
Möten med balocher – varje människa är ett epos
Möten med balocher är en mycket gripande skildring av människor och miljöer som Doulatabadi mötte på sin resa till sydöstra Iran kring årsskiftet 1974–75. Vi får träffa smugglaren Malek som blir hans bäste vän, den dryge kulturpersonligheten Kambuzia som bor i sin herrgård strax utanför Zahedan, poeten Nasuti som han nog helst hade velat slippa träffa, polisen från Shiraz som tycks se det som sin livsuppgift att omvända sunniter till shiismen, och många många fler. Doulatabadis förmåga att på ett levande sätt förmedla, inte bara den yttre miljön, utan också rådande värderingar är enastående. Han beskriver djupa mänskliga relationer på ett både kritiskt och samtidigt sympatiskt sätt. Mahmud Doulatabadi gjorde sin resa för mer än 35 år sedan, men för översättarna känns den mycket aktuell. Det är samma miljö som möter oss idag i detta Irans sydöstliga hörn, en miljö som Doulatabadi sammanfattar med orden »smuggling, opium, moské, sunni, shia, torrhet, sol och sand«.
Mahmud Doulatabadi (f. 1940) är en av Irans ledande prosaförfattare. Han skildrar gärna enkla miljöer, inte minst hur landsbygdsbefolkningen drabbats av den snabba strukturomvandling som ägt rum i Iran under hans livstid. Hans verk karakteriseras av mycket levande miljö- och personskildringar. Ett av hans mest kända verk är romanen Kelidar, som utspelar sig i hans egna hemtrakter i nordöstra Iran. Numera är Doulatabadi bosatt i Teheran. Hans verk har översatts till bland annat engelska, tyska, norska och svenska.
Karta över nästa värld
”Men detta är inte en berättelse vilken som helst. Du kommer att bli tvungen att genomleva jordbävningar, blixtnedslag, alla dina käras död, den mest bländande skönhet. Det är en så fängslande berättelse att du inte kommer att vilja ge dig av; det är så hon fångar dig. Kan du se det där fingret av sten där borta? Det är den enda som någonsin kom undan. ”
Med sitt självklara tilltal blandar Joy Harjo både poesi, prosalyrik, prosa och memoar, en berättarmetod vanlig bland de amerikanska folk som kallas indianer. Sedan ett halvt sekel har i USA en omfattande litteratur vuxit fram, skriven av företrädare för de många stammarna. Bland dessa intar Harjo, med rötter i Creekindianernas nation, positionen som en av de mest inflytesrika. Denna utgåva innehåller ett urval av texter skrivna mellan 1983 och 2010.
Joy Harjo är född 1951. Förutom författare är hon även en stor scenpersonlighet och musiker, samt starkt engagerad i frågor som rör feminism och de indianska folkens rättigheter.
Översättning och förord av Stewe Claeson.
Läs en intervju med Joy Harjo i Kulturdelen.
Recensioner:
Helsingborgs Dagblad
Dagens bok
Hunger och siden
I tretton essäer skriver Herta Müller om livet i Rumänien efter Ceausescu och efter diktaturens fall, liksom om sin exiltillvaro i ett återförenat Tyskland där högerextremismen på nytt växer sig stark. Hon skildrar särskilt det förtryck som kommer allra närmast människan, som gör människan formbar genom att det präglar vardagslivets detaljer; illegala aborter, säkerhetstjänstens hembesök och förhör, flosklernas och propagandans språk.
Recensioner:
Dagens Nyheter
Expressen
Göteborgs-Posten
Kärlek, uppror och kardemummakärnor : berättelser från Indien
Indien är ett land som sjuder av språk och berättelser. I den här antologin presenteras indiska noveller från vår tid skrivna på ett tiotal språk. Författarna kommer från en rad olika delstater och de flesta publiceras här för första gången på svenska. Flera av dem är levande legender, andra tillhör en ung, spännande författargeneration. I deras berättelser lär vi känna Indien inifrån.
Texterna rymmer en bredd och ett djup; dofter, erfarenheter, motsättningar, kärlekar, frågor på liv och död. Vi får ta del av drömmar och vardag, färdas genom annorlunda landskap och uppleva de dramatiska omvälvningarna på den indiska subkontinenten under det senaste århundradet.
Medverkande författare: Ginu Kamani, Meena Alexander, Bhisham Sahni, Saadat Hasan Manto, Githa Hariharan, Ismat Chugtai, Vishwapriya L. Iyengar, M. T. Vasudevan Nair, Binapani Mohanty, Mrinal Pande, Manjula Padmanabhan, Bharati Mukherjee, Indira Goswami, Paneshwar Nath ”Renu”, Mogalli Ganesh, Mahasweta Devi, Ambai, P. S. Rege
Redaktörer: Birgitta Wallin och Tomas Löfström
Dear Friends
Under ett års tid skickade barn och ungdomar i Rinkeby och Kapstaden brev till varandra med foton och texter som skildrade deras liv, drömmar och omgivning. Det blev mer än tusen bilder, och ett hav av berättelser. Ett urval av dessa finns med i boken Dear Friends. Den kan visa hur det är att växa upp varsin del av världen, med både likheter och skillnader.
Den osynliga litteraturskatten
Varje år skrivs det i Sverige ett stort antal böcker på andra språk än svenska. De skrivs av författare med något att berätta och som inte sällan är stora namn i andra delar av världen, men lever i anonymitet här hos oss. Varför? I Den osynliga litteraturskatten får vi komma lite närmare några av de författare som skriver från exilen i Sverige. Anna Franklin och Reza Rezvani berättar om sju av dem, om varför de tvingats lämna sina hemländer, hurde ser på sitt skrivande och på sin identitet som författare i ett nytt land. Det finns en skatt att upptäcka under ytan på den svenska litteraturen.
»Som jag ser det måste det vara den utmaning som litteraturen står inför nu: att i sig rymma flera världar, att skriva samman exilens position med det nya hemlandet . . . Att skriva fram den nya verklighet vi alla lever i, på gott och ont, bortom nationalstaten.« – ur Ola Larsmos förord
De författare som medverkar i boken är:
Leonardo Rosiello, född i Uruguay
Farhad Shakely, född i Kurdistan
Helga Nõu, född i Estland
Morteza Rezvan, född i Iran
Rafik Saber, född i Kurdistan
Kostas, Koukoulis, född i Grekland
Ak Welsapar, född i Turkmenistan
Kultur i Afrika
Ett annorlunda möte med Afrika genom dess samtida konst och kultur.
Här hörs afrikanska röster från de senaste årtiondenas litteratur, teater, musik, dans, film och bildkonst. Det handlar om drömmar, kärlek och svek. Om Afrikas kulturarv, mångdubbla identiteter, maktfullkomliga härskare, världens tillstånd och frågor om tradition och modernitet.
Redaktörerna har valt material från möten med utövande konstnärer och inbjudit forskare till översikter och analyser. Tips på böcker, tidskrifter och kulturfestivaler för nya vandringar i Afrikas kultur finns i slutet av boken.
Boken är rikt illustrerad med fotografier i färg.
